Julen är för de flesta av oss starkt förknippad med traditioner. Men få av oss tänker nog på att de traditioner vi värnar om är ganska nya, och att ”vår” jul egentligen är en helg som har rötter i Antiken, såväl som hos vikingarna. Den är en mix mellan uråldriga riter och kommersiella intressen. Låt oss ta en titt på några av de olika ritualer och seder som genom tiderna har kommit att forma sättet vi firar jul på i Sverige idag.
I Romarriket firades Saturnaliafesten, en hyllning till guden Saturnus, då slavar och deras ägare bytte plats och även gav varandra presenter.
Den ritual vi närmast tänker på när vi härleder svensk jul, är nog dock midvinterblot, eller julblot. Under vikingatiden firade man varje år vid vintersolståndet att dagarna, som blivit kortare under hösten och vintern, nu började bli längre. Det sågs som ett återuppvaknande av naturen. Vid midvinterbloten hyllade man Asarna, genom att festa och genom offer. Både djur och även slavar offrades för att blidka Odens skepnad, kallad Jóler.
På 1300-talet började jul firas som en kristen högtid, till minne av Jesu födelse. Även om det inte är säkert att Jesus föddes på vintern, så lade man ändå firandet där det ligger, för att det passade att slå ihop med de många olika midvinterfiranden som fanns runt om i världen.
Julen har utvecklats och förändrats under åren och idag har varje land, varje kultur och varje familj, ett eget sätt att fira jul på.
I Sverige har vi några milstolpar där vi kan se hur våra traditioner tagit form. På 1600-talet började man till exempel ge varandra presenter vid jul. Man knackade på hos någon, slängde in presenten innanför dörren och sprang iväg. Ordet julklapp föddes här, i och med att man knackade, eller klappade, på dörren. På 1700-talet lånade man en romersk tradition och började hitta på roliga rim på julklapparna.
Det var även under detta århundrade som två av våra stora jultraditioner föddes; julgranen och jultomten; mer detaljer om båda dessa julens ”tungviktare” senare.
På 1900-talet hade elektroniken haft stort inflytande på vårt julfirande. 1932 kom den första elektriska ljusstaken. Adventskalendern, som numer är ett måste, såg också den dagens ljus detta år. På 1960-talet fick vi kalendrar både på tv och i radio, detta årtionde gav oss även Kalle Anka och Hans Vänner, en tradition som för många markerar starten på julhelgen.
Trots många år med hedniska och kristna ritualer runt julen, är det numer en sekulariserad familjehögtid i Sverige.